fredag 31 oktober 2014

Samhain 2014, and the Charm of Forgetting

Och det blev wiccanskt nyår ännu en gång. Jag glädjer mig så oerhört över att jag idag får höra "Glad Samhain" från många håll runtomkring mig under den här tiden av året!

Det senaste året, och då främst halvåret, har dock varit väldigt omvälvande för mig, inte alltid på ett bra sätt. Jag har varit vilse på sätt jag inte visste var möjliga, och det är först nu de två senaste månaderna som jag har börjat hitta tillbaka till mig själv. Redan i september bestämde jag mig därför för att Samhain skulle bli en stor grej i år. Ni vet allt det där med att börja på nytt.
Nå, så blev det inte. Inte alls. Inte med Samhain i alla fall.
Men nog med allting annat.



Min psykolog frågade mig i slutet av september ifall jag tror att jag byggt upp ett mentalt mausoleum kring gamla minnen, och mitt gamla förhållande. Jag tyckte ju inte att jag hade det, men då jag började fundera på det så var det ju säkert det jag gjort. Eller tja, en av de saker jag gjort. Och fastän det var en fin symbolik över det så blir det tröttsamt att leva i sådana fantasibyggnader. Så jag beslöt mig för att göra en sak som jag skrev en dikt om för många år sedan; jag gjorde ett besök till brustna hjärtas kyrkogård.

Närmare bestämt tänkte jag att jag skulle göra nån sorts minneslund eller hitta ett fint minnesmärke på gravgården nära mitt hem, som jag kunde göra till mitt. En plats där jag skulle få minnas och vara ledsen och sedan lämna dem där och låta dem vara minnen. Nå, som det kom sig så råkade jag gå via en nya del av begravningsplan för några veckor sedan, och råkade på en fantastisk plats. Det var ett stenbord gjort av bitar av skiffer, format som ett skevt hjärta, och fyllt med minnesljus. "Memories table", hade någon kallat det. Och jag visste genast att jag hittat min minneslund.
När jag sedan samma dag gick för att köpa en lykta eller ett ljus inför Samhain, så tänkte jag först att jag ville köpa en oljelampa, för att jag har lampolja hemma för mitt poiande, och då blicken föll på lamporna på översta hyllan var det så självklart. Naturligtvis. En stormlampa.

Så om det nu kan räknas som firande, så spenderades en del av min Samhainkväll ute vid ett stenaltare, omgiven av oljeljus. Och det var nog den finaste, enklaste Samhain jag varit med om på himla länge. För det handlar ju inte om att glömma, utan om att lämna minnen bakom sig. Och däri ligger all skillnad i världen.

All min kärlek
Holly

söndag 19 oktober 2014

Testing

Jag håller på och flyttar över min blogg hit från wordpress, var vänlig ha tålamod med märklig layout en tid framöver :)

söndag 7 september 2014

Elementskriverier

Än en gång har jag en massa småsaker att skriva om, så jag tänkte försöka samla tankarna kring elementen och ta det i den ordningen.

altar1(Sensommaraltare)


Jord: Jag var ju på en spådomssession, med A's klass, och blev spådd av en av hennes klasskamrater. Det var hemskt intressant. Först var det en lite mer personlig del, och sedan lästes det tarotkort. Och det hela stämde nog fruktansvärt bra. Jag har ju länge varit av den åsikten att spådom/tarot mest är självanalys och självuppfyllande profetior, och absolut inget illa i det! Det här fick mig dock att tänka till lite extra. Och slutklämmen på läsningen innehåll två saker som jag tog till mig extra mycket: Mitt avstånd till jordens element, och uttalandet "Kom ihåg hur långt du redan kommit". Jag borde absolut arbeta mer med jorden, och grunda mig oftare. Det skulle helt säkert göra gott.

Luft: Rätt många otippade personer har berättat att de såg mig i tv och tyckte det var både intressant och välgjort. Jag måste hålla med om att det var välgjort, för de hade verkligen gjort ett fint jobb med klippningen och tagit bort det mesta av mitt svammel. Dock är jag överraskad över att folk ids ta upp det. Man brukar inte prata religion, och det är lite knäppt att det kommer upp på jobbet, efter stängningstid. Men why not?
Jag hade nån åsnebrygga till varför det här kom upp under 'luft', men nu undflyr det mig...

Eld: Jag är vädur, och enligt... vem det nu är som nån gång analyserat fram dehär uppdelningarna, så hör jag till eldens element, något som blivit mycket mer synligt nu under mitt nästanvuxna liv. Och på senaste tiden på ett mycket påtagligt sätt - jag har äntligen kommit mig för att börja elddansa. Jag har vänner som gör det, eller som åtminstone gjort det förr, men av en slump har jag nu äntligen kommit mig för att tända eld på mina dansverktyg. Och det är en så SKÖN känsla. Så renande på nåt vis. Som om allt det där rasande och explosiva som finns i mig får ett utlopp på ett helt annat sätt. Efter att elden slocknat är jag ofta helt själsligt utmattad, sådär på ett sätt så att jag sover djupt och gott. Och det är fint att ha hittat det i mitt liv. Nån gång ska jag skriva om eldens bägge sidor...

Vatten - Hmpf. Nej vet ni, denhär delen gör sig rätt dåligt på allmän blogg. Vill ni veta får ni ta den diskussionen med mig personligen. Vi kan bara säga att känslolivet är och har varit, de senaste månaderna, något av ett stormande hav. Och inland ska det väl vara så. Men jag längtar efter lugnet efter stormen.

IMG_9844Foto: Jacob Åberg

torsdag 28 augusti 2014

Fyra ärenden

Dagens gott och blandat

  • Min intervju gick fint. I alla fall kändes det avslappnat, även om jag tyckte att jag svamlade en hel del. Vi får se då, ikväll kl. 21.00, om jag fortfarande håller med. Jag är dessutom fortfarande starstruck för att jag fick skaka hand med och medverka i samma tv-program som minister och presidentkandidat Pekka Haavisto.

  • Min väska blev stulen på tåget ner till södra Finland. Det är ännu osäkert huruvida jag får nåt tillbaka på försäkringen, men det som utan tvivel pärttar mest är att jag hade min nya, specialbeställda BoS och mina runor i den väskan... Plus lite andra altarredskap såsom mitt lerkrus från Visby, min bergskristall och lite vit salvia. Allt detdär som en tjuv inte har nån glädje av, men som jag omöjligen kan ersätta i exakt samma form. Karma, jag hoppas du gör ditt jobb för jag orkar inte ens vara arg.

  • Det finns en manlig deltagare i den nya säsongen av ANTM (Jamen ja ursäkta, jag ser på superytliga tv-program ibland) som är wiccan. Håll alla tummar och tår för att det blir en någorlunda bra representation...

  • Ikväll ska jag få besöka en god väns klass och bli spådd :) Hon utbildar sig nämligen till medium, och de tar emot utomstående för sina sessioner nu. Spännande!

onsdag 20 augusti 2014

"Mediahäxigt"

(See what I did there, eh, eh?)

Nästa veckas torsdag kommer undertecknad att medverka i ett nytt tv-program i YLE fem kl. 21.00, och prata om wicca. Kika gärna på det! Det hela spelas in i Helsingfors inkommande tisdag, och jag är nog mycket mer pirrig i magen inför hela grejen än jag egentligen vill medge. Media börjar jag vänja mig vid, efter den x:e intervjun på hur många år, men nationell tv är liksom en helt ny nivå på det hela. Nå, jag satt hela kvällen hemma hos Stella igår och drack chaite och vittvin och diskuterade igenom min nervositet, så månne det nu inte går vägen.

Nå, med anledning av detta, och det faktum att jag börjar känna mig lite överrepresenterad i media vad gäller wicca och nyhedendom i svenskfinland, så undrar jag ifall det finns nån i våra led som är ute ur kvastskrubben så till den grad att jag kunde skicka vidare dylika mediaförfrågningar till dig, då de kommer i framtiden? Oftast är det ju inte såhär vidlyftiga ärenden det gäller, utan det brukar gälla allt från små reportage till universitetsuppsatser och korta radiouttalanden. Jag har också lagt till en helt ny flik här på bloggen för mediamänskor, eftersom det tydligen behövs.


Hör av dig via mail eller som kommentar, ifall du tror att du skulle kunna vara en av de personer som jag skulle få rycka i ärmen vid sådana här situationer. Det binder dig inte till något överhuvudtaget, det vore bara en sjyst gest och ett bra sätt att förbättra representationen.

Och ifall det känns pirrigt så kan jag meddela att jag och Stella funderar på att ordna nån form av "Mediahäxig" miniskolning i do's och dont's då det kommer till nyhedendom i media :) Håll ögonen öppna här och på FB.

B*B!
//Holly

måndag 4 augusti 2014

Jeppis Pride & Regnbågsmässan

Det här kommer lite i efterhand, ursäkta :)

(Bild från Arbetarbladet: http://arbetarbladet.fi/jeppis-pride-dag-ett/)


För en dryg vecka sedan avslutades Jakobs dagar i Jeppis med Jeppis pride 2014, något jag länge tänkt att jag ville delta i, då det är något jag vill stöda och jag dessutom aldrig gått i en prideparad tidigare. Så, som det kom sig så fick jag skjuts norröver med en vän och bilsällskap av ytterligare en vän, och båda två var påväg på regnbågsmässan som skulle ordnas på fredagskvällen. Så, regnbågsmässa it was!

Och vilken upplevelse det var! Jag, som inte är kristen, har nog aldrig kännt mig så välkomnad och accepterad på en kristen gudstjänst förr, det var så otroligt fint! Det hela började så fint med att prästen förklarade att vi är samlade med himlen som tak och gräsmattan som golv, och jag och häxsyster Stella tog genast av oss skorna och borrade in tårna i jorden som svar. Musiken var så fin och så passande, och jag var mycket glad över att jag ändå fått en traditionell uppfostran och kunde sjunga med i "Måne och sol" utan att se i papper. Vid ett tillfälle var det två kvinnor som spelade violin, och jag blev så tagen och emotionell att jag spontant tog Stella i hand, och det kändes så passande att sitta där och veta att även ifall folk skulle tolka det som något annat än det var, så skulle det vara precis lika okej, just där och då :)

10407874_10152358406814285_3826572639731735906_n(Foto: Fredrika Biström)


En stor orsak till att jag ville delta var också kroppsbönen, som hölls av Monika Pensar. Jag har haft äran att träffa denna fina människa en gång av ren slump under arbetstid, men aldrig "på riktigt", så det var jättefint att få råkas på riktigt också! Kroppsbönen är alltså Fader vår med rörelser till, och jag gillade särskilt hur den inleddes med "Moder vår, Fader vår"! :) Min teologistuderande vän förklarade för mig att det dessutom är helt logiskt tänkt, för att Gud (i kristen mening) på några ställen i bibeln omtalas också som kvinnlig. Eller hur det nu var, ni få ursäkta att mina bibelkunskaper brister lite :P Jag gillade nu tanken.

Annat fint var att under trosbekännelsen få stå bredvid en häxsyster och kunna orden men medvetet tiga. Att få vara en av dem som inte tror, men vara lika välkomnad för det.
Sedan, för att gå utanför regnbågsmässosammanhang, så deltog jag i Prideparaden tillsammans med "Peace Drum", som gjordes med nämnda Broder Monika i spetsen :) Jag hade blivit tillfrågad redan för nån månad sen av henne, ifall jag skulle vilja trumma med dem, och en sådan fråga kan jag ju inte tacka nej till! Så, det blev lite i sista sekunden, men jag fick låna hennes första trumma, Emo (alltså "Moder" på svenska), med tillhörande vargatassar i fuskpäls, och trummade mig stolt genom jakobstad tillsammans med en liten men naggande god skara trummare :)

img_9659-_53d3b29a9606ee725d7c4223(Foto: http://saragunmarie.blogg.se/2014/july/jeppis-pride-2014-en-gladjefest-utan-dess-like.html)


Det blev alltså lite pagan pride i samma veva också, åtminstone rent privat :) Himla fint med så mycket folk, och så mycket bekanta! Nästa gång ska jag delta lite mer aktivt i annat än paraden också. Och regnbågsmässan blir nog något av ett måste :)

måndag 7 juli 2014

Vattenväsen

Så kom det sig, att jag mitt i allt kände att jag behövde havet, fast med en större betydelse än "behövde". Jag kände "et trang", såsom bara ett vattenväsen kan. För vattenväsen är jag i denna värld och alla andra, människa som jag ju kallar mig, och därmed bestående av mer än hälften vatten. Känslomänska som jag ju dessutom alltid vetat att jag är, med en så stark koppling till vattnet som jag nu kan ha som vädur, och därmed eldfödd.

Så då bytte jag hastigt om från nattlinne och kastade mig på cykeln nerför backen mot havet. Jag fick nästan lock för öronen av höjdskillnaden. Vid parkeringen låste jag cykeln och sprang sedan ner mot Kattegattvågorna och hann nästan inte få av mig löpskorna innan jag rusade i. Och sedan bara slöt jag ögonen och stod, och kände hur allting rann av mig och ner i havet och bara blev... som det ska vara.

Jag stod tills vågorna hade täckt mina tår med sand och min Mor krupit fram ur molnen i söder. Då stod jag där och talade med henne och till henne och med mig själv och världen, tills jag hade fått sagt allt det jag kände att jag behövde säga. Långt till höger om mig stod hamnkranarna som enorma hundar och kikade upp mot skyn, och långt bakom mig färgade den slumrande solen himlen alldeles ljust lila.
Jag hade hunnit tänka på om jag borde tagit med mig något från mitt rum för att lämna kvar till havet, men jag hittade inget passande. Den mest passande gåvan slog mig, samma sekund som den första salta tåren landade i det bräckta havsvattnet.

En bråkdels sekund, eller en halv livstid, senare, steg jag upp och gick hem. "Det får bli den sista tåren jag fäller över dethär", hann jag tänka innan jag insåg att det antagligen skulle bli den största lögnen i kvinnominne, för jag är av vattnet, och jag gråter över allt. Nej, inte den sista. Men kanske den avgörande.

"Sometimes you have to go your way
and learn not to look back
when the world didn't follow".

 

lördag 21 juni 2014

While my Heart still remembers

Ibland får BoS stå för Blog of Shadows, för att röran i min byrålåda är för stor för att jag ska dra fram den riktiga.

Jag hade inte förberett mig för att fira Litha på något speciellt sätt eftersom midsommar ändå uppmärksammas så mycket i vår kultur, med jobbledighet och trevliga traditioner såsom bastubad, simmande, sällskap och villaliv. Jag kom mig ändå för att under en stund av kvällen/natten igår (idag?) gå ut på bryggan för att tala och tänka och lyssna. Och det var en mycket trevlig stund. Att tala och att lyssna. Jag skulle skrivit ner det jag tog emot, men jag hade inget att skriva på.

"Se till väst, och han ska tala till dig. Och när ett solvarv gått ska du få ditt svar, och du ska åter vara en del av det hela".

Jag vet inte hur ortodoxt det är att skriva sånt här i bloggformat, men faktum är att jag läser om det jag skrivit här mycket oftare än det jag skrivit i min faktiska bok. Och jag tycker det är fascinerande att tolka sånt här. Vad orden står för, och varför jag hörde just det här, och vad det säger om mig.

Imorse (eller tja, jag sov som en yulestock fram till 12) slog jag mig ner en minut på samma ställe för att säga hejdå, och tacka för allt det jag inte kunde komma på att tacka för natten innan. Och den där känslan kom över mig igen. Och jag kände att det visst finns något där ute. Lite som baksidan av månen, den är ett mysterium och det finns inte en chans i världen just nu för mig att nå den, men jag vet ju att den finns där trots att den är onåbar just nu. Nån gång än, ska jag väl hitta balansen igen.

söndag 1 juni 2014

Terminologiarbete om nyhedendom och wicca

Jag har gått en kurs i terminologiskt detektivarbete (Tja, den heter inte så, men det var ungefär vad det gick ut på), och jag valde nyhedendom som mitt område. Det är en webkurs, och slutuppgiften var i princip att sammanfatta allting i en kort och enkel guide i hur man hittar info och terminologiskt användbar information om området. Den tänkte jag att jag skulle dela med mig av här, ifall det skulle råka sig att nån någon gång skulle kunna dra nytt av det jag lärt mig!

Länk finns här (Jag använde mig av hosting tjänsten File Dropper).

Ifall den inte fungerar, eller om den ser konstig ut i Powerpoint (jag gjorde den i OpenOffice), meddela gärna så försöker jag rätta till det. Och ifall någon skulle råka stöta på nån typ av terminologisk forskning kring nyhedendom så är jag superintresserad av att läsa det! Tipsa alltså gärna :)

Och för att det här inlägget ska hittas av folk som mig, så tänker jag nu rabbla en massa ord om förhoppningsvis fångas upp av googles sökmotor ;)
Wicca nyhedendom uuspakanuus paganism terminologi term terminology terminologia

torsdag 29 maj 2014

Hoppfullhet

Med orsak av mitt förra inlägg. Sätter för sakens skull upp hela texten här, mycket rudimentärt skriven. Om nån vill ha pdf-filen finns den att ladda ner på SFWV:s-FB-sida!
Välkomna på gemensam avståndsritual och ha en fridfull torsdag :)

- - -

Hoppfullhetsritual (Utkast av Holly) 29.5. 2014 kl. 21.00


Skriven för dem som inte är bekanta med begrepp såsom grundning, cirkelslagning och åkallan. De som är bekanta med dem från förr kan naturligtvis anpassa mallen enligt egen vilja!


Du behöver:
- En lugn plats där du får vara ostörd och där du känner dig bekväm, såsom ett golv med en filt på, en bekväm stol, bastun, något som du känner att känns passande.
- Ett ljus i passande färg (välj enligt känsla) och tändstickor

Förberedelser:
- Plocka undan så att du inte har några störande element runt dig såsom klädhögar eller annat stök. Stäng av ljuden på telefonen och stäng dörr/fönster om du tror att ljud utifrån kan störa (om du är inomhus)
- Plocka fram de saker du tror dig vilja använda i ritualen. Om du vill ha på bakgrundsmusik, se till att volymen är passande och det inte kommer t.ex spotify-reklam mitt i allt.


Ritualmall
Sätt dig i en bekväm ställning, slappna och koncentrera dig på att andas djupt.
Känn hur du andas in optimism, glädje och andra positiva egenskaper, och hur du andas ut eventuell trötthet, besvikenhet och andra negativa egenskaper. Låt tankarna flyta och försök att inte fästa uppmärksamheten vid någon specifik tanke, utan tömma sinnet.


När du känner dig redo öppnar du ögonen och tänder ljuset.
Om du vill kan du sitta en stund till och se in i lågan om du ytterligare vill samla dig.
Du kan också meditera över de egenskaper som kopplas med ljus och eld, som du gärna vill sprida ut i världen. Ifall du känner för det kan du visualisera en bubbla av ljus och trygghet som omgärdar dig på alla sidor. Känn isåfall hur bubblan blir starkare i takt med dina andetag.


Uttala högt vad du vill åstadkomma, om du vill kan du förbereda det här och skriva ner det på en lapp. Det behöver inte vara högtidligt, långt eller välformulerat, men får gärna vara koncist.
Allting ifrån ”Jag vill skicka ut glädje i världen” till ”Syftet med denhär ritualen är att jag vill arbeta för en ljusare framtid för den nuvarande och kommande generationen mänskor och vidare...” är riktigt fint. Undvik dock helst att använda negationer, såsom ”jag vill inte att världen ska...”, eftersom det fungerar ungefär som då man säger åt ett litet barn att inte försöka stoppa ärtor i näsan.


När du förklarat ditt syfte, blunda igen, eller koncentrera dig på ljuset, och känn hur det bildas ett klot av positiv energi i ditt solar plexus. Det växer i takt med din andning, och om du vill kan du gunga lite fram och tillbaka eller nynna på en sång, eller göra något annat som du får energi av.
Gör det tills du känner att du har rest så mycket energi som du kan, och släpp sedan ut energin i världen, t.ex. genom att luta dig framåt och trycka handflatorna mot golvet, eller sträcka upp dem i luften, eller öppna armarna brett, eller slå armarna om dig och krama dig själv, vad som känns bäst.


Sitt så tills du känner att du är färdig. Blås ut ljuset, eller låt det brinna ytterligare en stund.
Ät och drick gärna något efteråt för att ersätta den energi du skickat iväg.
Plocka ihop dina saker och klappa dig själv på axeln för att du gjort en god gärning!


Att tänka på
Tänk på brandsäkerheten, placera t.ex. inte värmeljus direkt på brännbara underlag. Akta hår och ärmar (och husdjur). Akta så du inte somnar, särskilt ifall du ligger ner. Det är inte farligt på nåt sätt, men det är inte särskilt effektivt heller :)

måndag 26 maj 2014

En tro på Hopp och Kärlek.



Min vän S uttrycker mina tankar bättre än jag själv kan för stunden. Och det föder idéer. Sådana som i slutändan kanske inte spelar nån roll alls. Men om det lugnar en orolig själ, och inte skadar någon, och ger mig själv lite mera hopp, så är det värt det.


Bildkälla: http://www.stevewiens.com/wp-content/uploads/2013/09/hope-hands1.jpg

 

(Följande är kopierat från SFWV:s Facebookgrupp, där jag skrev originaltexten);

Jag fick en liten idé.

De som följt med EU-valresultaten vet att det viner främlingsfientliga och hatiska vindar genom Europa just nu, och jag känner att jag hopplöst ser på från sidan. Vad tror ni om en gemensam hoppfulshetsritual/meditationsstund som de som är intresserade av kunde delta i, alla på sitt håll? Inget invecklat, bara några minuter då man på olika håll sätter sig ner och skickar lite glädje och fördomsfrihet ut i världen, och tror på en ljusare framtid? Man kunde komma överens om ett datum och ett klockslag, och ifall det behövs kunde jag göra en superenkel ritualmall för de som helst vill ha något att gå på. Typ nån kväll den här veckan?

Gilla om du är för idén, och kommentera om du har nåt förslag eller annat konstruktivt och upplyftande att säga Om inte annat är det här något jag känner att jag vill göra för egen del, men the more the merrier! Dessutom har jag aldrig prövat på gemensam avståndsritual förr.

- - -

Med andra ord, följ med diskussionen på FB om du känner dig hugad. Jag ska försöka uppdatera här också. Allt gott åt er där ute.
//Holly

onsdag 14 maj 2014

Se till mig, som Liten är.



(Copyright: Markus Perko, Suomen Luonnonvalokuvaajat)

Ni vet sådana där tider då man helt enkelt är tvungen att lita på andras ord, då de säger att det nog blir bättre? Att tiden läker alla sår, och att (som Tove Janssons Knytt säger i boken) "på natten blir det hemska mycket värre än det är"?
Just nu är en sådan tid.

Jag går från ledsen tanke till ledsen tanke, och försöker.
Orka, vilja, hoppas, fortsätta.
"Kram, och må gudinnan vara med dig just nu", skrev en covensyster till mig för en dryg vecka sedan, och det blev en större tröst för mig än jag tänkt mig. Att också i ensamheten, finns det nån där. Kanske lite extra mycket, just då. Jag förstår varför många blir religiösa av svåra livsupplevelser.

Själv tar jag till den lilla kreativa gnista som finns i mig, i sången och i skriften. Skriver ut mina tårar, och sjunger dem. Och även om jag inte är nöjd med resultatet, så är jag nöjd med processen. Själslig, musikalisk katharsis.
"Hear now, the words of the witch's, the secrets I hid in the night..."

tisdag 29 april 2014

Läsvärt

En rollspelsbekant till mig skrev nyligen en bra artikel/filmrecension som berör ämnet moderna häxor. Läs gärna!

www

http://www.tor.com/blogs/2014/04/television-review-salem-how-not-to-handle-history

måndag 28 april 2014

The evolutionary tree of religion

Den här var så snitsigt gjord att jag vill dela den.

tisdag 8 april 2014

"Wicca i Media"

Det här är alltså inte jag som försöker skryta över att jag än en gång haft en dust (en vänlig sådan..!) med Yle, utan mest ett sätt att konstatera att den här bloggen förutom mycket annat också är en informationskanal om wicca och nyhedendom i Svenskfinland. Och det här hände i Svenskfinland förra onsdan :)

Artikel om wicca i Vasa, länk till yle.fi

Här tog jag bort ett stycke om hur mycket jag ogillar min radioröst, för att jag aktivt försöker motverka mitt ogillande om mig själv och mina olika egenskaper, och snarare vet att den är ungefär 300 % bättre än den var för 5 år sedan. Och om nån undrar så kommer fotot till artikeln bytas ut, för det var rätt suddigt, och de kommer ta nåt av mina FB-foton istället. Tack och hej
//Linn Alice (som gillar att mitt mellannamn aktivt tas i bruk)

 

 

måndag 24 mars 2014

Wiccapedia och Fastefunderingar

Ibland är det roligt att kombinera studier med egna intressen. Eller tja, oftast då. Som idag, då jag har spenderat närmare 3 timmar i Tritonias källarvåning tillsammans med en stor hög wiccaböcker och en ännu större hög ordböcker! Jag håller alltså på med en kurs i terminologisk informationssökning, och eftersom jag funderar hårt på att göra mitt slutarbete om wiccterminologi så valde jag att göra kursarbeten om källor inom nyhedendom, och wicca :) Och det är jätteintressant och lärorikt! Jag hittar en massa nya källor och saker jag vill läsa...
Visste ni t.ex. att det finns en tjock bok i Trittans referensavdelning med uppslagsord om häxkraft? Eller att det finns EN bok som är översatt till både engelska och svenska (Cunninghams nybörjarguide)? Eller att wicca som uppslagsord finns med i både Kielitoimiston sanakirja, Oxfords Dictionary och Svensk Ordbok av Svenska Akademin? Jag har också lärt mig ursprunget till ordet "rede" (från the wiccan rede), surnat till över att wicca definieras som en kult på engelska, haft lite roligt åt den lite märkliga definitionen i SO: "en modern naturreligion som ser livet som en cirkelrörelse", och blivit glatt överraskad över hur bra och inte bara sagoboks-inriktad definitionen av magi var i SO.

Nåja, det var nu den pärsen. Jag hoppas nästa veckas uppgift blir lite mildare, för jag har tänkt fasta den här veckan, och är kanske inte så koncentrerad. Eller, vi ska hoppas att jag är mer skarp och pigg än nånsin!
Det är evigheter sedan jag fastat sist, så nu fick det vara på tiden. Jag har trappat ner igår och ska trappa ner ytterligare och kanske ännu imorgon, och sen blir det citronlemonadsfasta och saltvattenssköljning fram till veckoslutet, då jag tänkte trappa upp. Idag har jag tagit som uppdrag att äta upp resterna i mitt kylskåp :)
Jag skriver kanske mer om fastandet på min veganblogg senare, om jag hinner och känner för det. Pepp, pepp! Nu ska jag rusa iväg och äta min sista lunch på en vecka eller så.

tisdag 25 februari 2014

Ett inlägg från Kvastskrubben

Jag är så förtjust i uttrycket "att vara/komma ut ur kvastskrubben", för att det är ett av de få som låter bra också på svenska, tycker jag. Delvis är det väl också för att jag anser mig vara rätt långt utanför redan nämnda skrubb sedan en lång tid tillbaka, vad med all mediatäckning jag fått genom åren (*lätt suck*), och det är ett ämne jag tycker om att diskutera. Sådär, hur öppen är du med din tro?

blogg

I många intervjuer jag gjort brukar frågan "Hur syns wicca i ditt liv?" dyka upp, och tidigare brukar jag väl ta upp pentagrammet jag bär runt halsen och det faktum att jag märker ut fullmånen i min kalender på samma vis som jag märker ut arbetstider och födelsedagar. Men genom åren har jag ju insett att det ju inte egentligen syns utåt alls. Hur ser nu en persons tro ut, hur syns den? Min syns egentligen inte, om man nu inte konkret går och snokar i min kalender, gräver i min byrå eller mitt smyckesskrin, eller sedan förstås explicit börjar diskutera trosfrågor med mig. Jag tycker inte jag ser ut som en wiccan. Hur ser en wiccan ut? Hur ser en kristen ut? Det är väl likadana små detaljer såsom korset kring nacken, att man går i kyrkan, och sedan handlar det ju om värderingar och åsikter och, tjah, tron helt enkelt. Och jag diskuterar inte religion särskilt ofta i vardagliga sammanhang.

Jag döljer inte min tro, men jag går inte direkt och skyltar med den heller. När jag i februari skulle fylla i en officiell ansökan lämnade jag ett streck i fältet "uskonto", främst för att wicca ändå inte har officiell ställning i Finland (och jag är inte medlem av kyrkan). Om jag blir tillfrågad så vänder jag mitt svar efter situationen, utan att för dens skull ljuga - det finns tillfällen då s.k. "lying on omission" bara är mera praktiskt, helt enkelt. Jag skulle gärna vara mer öppet stolt med min tro, men i lilla Österbotten får man så lätt så mycket oönskad uppmärksamhet, och utan att nu låta självgod så är jag nog helt tillräckligt annorlunda från förr.

...Därför ska det bli en intressant tid framöver, beroende lite på hur vinden vänder sig. Jag vet inte om jag får eller ens borde skriva om det, men provfilmningarna kommer äga rum nån gång här inom en snar framtid, och sedan vet jag mer. Jag får nog ta ett ordentligt cirkelsnack med både Stella och månen här i något varv (höhö, månvarv...), för det är många kvastskrubbstankar som yr i luften. Men försiktigt optimistiska sådana :)

V*V
//Holly

tisdag 18 februari 2014

Like a BoS...

bos1

Har du en Book of Shadows? Hur ser den ut och hur använder du den? Och vad kallar du den? Jag, som studerar svenska och allmänt brukar försöka undvika anglicismer åtminstone i städat språk har fortfarande problem med termer som "Skuggbok"... Nå, det börjar närma sig att jag faktiskt tar tag i min wicca-terminologi-kandidatuppsats, så kanske saken ändrar om nåt år eller så ;)

Jag har två stycken: Min första, som numera har fått repareras med eltejp för att katterna varit på den, och min andra, som jag egentligen inte påbörjat än eftersom jag inte vet hur jag ska ta mig an den. Anledningen till att jag alls skriver om mina BoS...ar (?) är att den jag har i bruk nyligen blivit uppdaterat med inte mindre än 7 sidor extramaterial :) Jag insåg här i helgen då jag och Stella firade esbat att jag fortfarande inte klistrat in Handfästningsmallen (som gjordes för ett år sedan) eller breven med texter som Stella skickade per snigelpost nån gång 2011 :P Så, jag tog mig tid att sätta mig ner med klister och sax och lite glitter (det är trevligare att läsa i efterhand om det är lite scrapbookfiilis över det hela), och nu börjar jag ha det. Insåg också att min gamla BoS nu är till hälften uppanvänd! Det tog bara, vad, 8 år?

Det skulle vara roligt om det fanns nåt sätt att ta reda på när jag riktigt blev häxa, för jag har inget datum för det. Wicca fann jag hösten 2005, men vid den tidspunkten hade jag redan sett mig som häxa i åtminstone 2 år redan. Om jag bara hittade den där boken som utlöste det hela :3
Nåja. Jag och Stella firade i alla fall esbat i helgen, och det var avslappnat och energiskt på samma gång :) Vi prövade en ny typ av cirkelslagning, prövade sång som energiresningsmetod och kom fram till att vi i något skede ska göra en svensk översättning av Charge of the Goddess. Därtill kläckte vi ur oss en del rätt roliga språkgrodor i samband med gemenskapsmåltiden, men de gör sig bättre i muntlig form än skriftlig ^^

Hevanuhe. Trevlig mitten av februari åt er!

 

onsdag 12 februari 2014

Let it Go

Rubriken kom den här gången från en sång från Frozen, Disneys mig veterligen nyaste animationsfilm. Jag kan inte sluta lyssna på sångerna, och därför stal jag en av titlarna till dagens blogginlägg även om resten av sången inte har så mycket med resten av skrivandet att göra :) Här kan man lyssna på sången. Do it, den är fin!

Stella hann före mig med det ämne jag tänkt skriva om, nämligen psykiska vampyrer. Jag vet inte vem som först började kalla det så, enligt Wikipedia skulle det kunna vara herr Anton LaVey som skrev om det först i the Satanic Bible (Jag har inte läst boken, så jag har tydligen snappat upp det nån annanstans), men den korta definitionen lyder såhär:
"a spiritually or emotionally weak person who drains vital energy from other people, or a paranormal entity within such a person, allowing the psychic draining of energy from other people". Andra definitioner följer kanske min tankegång mera, men huvudpoängen för mig är att det finns mänskor som det är mycket mentalt påfrestande att umgås med, pga. deras sätt. Och jag har beslutat mig för att rensa ut sådana personer ur mitt liv.


(Bild härifrån: http://evolveandascend.files.wordpress.com/2013/12/novampires.jpg)

Det är ju lite knepigt med sånt här, för ibland är det kanske bara dålig personkemi, ibland har man själv en dålig dag och klarar inte av konflikter. Men i mitt fall handlar det om åtminstone en person som upprepade gånger gör andra personer illa med mening och som jag vet att många andra personer än jag har svårt att tolerera. Om jag inte av tvång måste spendera tid med sådana människor ska jag sluta med det. Inte mer svårt än så. Det var en fruktansvärt skön insikt. Man måste inte hålla kvar i ett vänskapsförhållande bara för vad det en gång var.

Med detta sagt ska jag också rensa lite i bloggens format, och jag överväger också att flytta över hela bloggen till en ny portal eftersom jag har alla mina andra bloggar på blogspot. Men, vi ska nu se.
//Holly

tisdag 4 februari 2014

Tankar runt och kring Imbolc

Här har jag knappt hunnit landa tillbaka i wiccavardagen och så är februari redan här. Vad är det för ett sätt? :P Smyga sig på en på det viset... Nå, jag och Stella (som skaffat en ny blogg, kolla gärna in den!) har en tid pratat om att börja praktisera mera aktivt och gemensamt igen, och här förra fredagen kom vi oss för att fira Imbolc tillsammans, sådär i rätt vardaglig ton. Gick och införskaffade ritualmat, gick i renande bastu, slog en cirkel runt hennes lägenhet och satt sedan i nån timme där inne och tänkte wiccaframtid.

future ahead concept
(Bild från http://russianmind.com/sites/default/files/future-ahead1.jpg)


Vi har nämligen båda två saknat hednagemenskap den senaste tiden. Vi formade ju för all del ett coven för 1 ½ år sedan, men det covenet har tyvärr legat inaktivt sedan dess, om man inte räknar med Auroras handfästning för ett år sedan. Vi har inte befunnit oss på samma ort och vi alla är så upptagna på olika håll, och även om det nog aldrig var meningen så lyckades vi nog släcka den gnista vi tänt då vi satte namn på oss själva. Vår cirkel hade ett syfte som det fyllde i början, dvs. att vara en trygg gemenskap där man kunde ventilera tankar om tro då man aldrig haft möjlighet till det tidigare. Nu känns det dock som om jag behöver en mer aktiv gemenskap för att komma vidare.

Det vi pratade om var därför mest tankar om hur kan kunde nå ut till andra nyhedningar, och kanske starta upp nån typ av faktisk studiecirkel, och all den problematik som finns kring det. Hur hittar man sina systrar och bröder där ute? Skulle man köra det helt på svenska? Var kunde man träffas? Vad skulle man sätta på en flyer ifall man gjorde en sådan? Skulle underåriga vara välkomna? Det fanns många tankar att tänka, men vi har i alla fall börjat, och kanske blir det lite mera liv i luckan här till hösten eller något :) Jag skulle i varje fall vara beredd på att aktivera mig själv lite för att blåsa nytt liv i SFWV och en finlandssvensk hednagemenskap. Till exempel kunde det vara skoj att tala med Thuleia på Lehto om en eventuell svensk spalt i Seita, kanske kunde det öppnas en svenskspråkig forumavdelning på Pakanaverkkos forum... idéerna finns i varje fall!

Ja, Imbolc kom och gick, och vårt firande hade kanske inte så mycket tyngdpunkt på de traditionella temana (kika gärna på Imbolcinlägget från 2 år tillbaka), men jag fick i alla fall pröva på att hålla en ledd elementrening för första gången, och vi anpassade ritualmåltiden efter årstiden :) Jag har många gånger tänkt att man borde anpassa högtiderna mer efter finska förhållanden då man firar i Finland, för här ser man sannerligen inga vårtecken än, men idag insåg jag att det faktiskt börjat bli ljusare tidigare på morgnarna - himlen är inte längre svart utan bara mörkblå då jag kommer på tidig tisdagsföreläsning.

Appropå föreläsningar ska jag ännu nämna att jag blir mer och mer taggad på idén att göra min kandidatuppsats om (bristen på) svensk terminologi inom wicca... Det skulle vara så fin knutpunkt mellan översättning, terminologilära och språkvetenskap att jag tror jag ska ta upp det med min handledare här nu på våren. Vi ska se. Ni lär höra om det om det blir av ;) Ha en fin vår!
//Holly

måndag 27 januari 2014

Till mediamänskor och andra lorvar

Jag fick nyss ett telefonsamtal med en förfrågan av en journliststuderande, om jag kunde tänka mig ställa upp på en övningsintervju? Och det kunde jag väl visst tänka mig, sa jag.

...Jag är bara nyfiken på hur folk får tag i mig? :P Hur vet folk att det är mig de ska ringa till? Är det faktiskt bara att googla "Wicca Finland" och så dyker mitt telefonnummer upp, eller nåt? Jag vet att mitt sociala nätvärk är rätt stort och alla känner alla, men ändå. Is a wee bit creepy. Inte att bli kontaktad, för det har jag liksom blivit tvungen att vänja mig vid, men att det är så lätt att hitta information om folk. Jag har funderat på om jag borde använda en anonym email här på bloggen, men jag ser inte riktigt nån orsak till det, sist och slutligen. Det skulle bara vara ytterligare en mailadress att hålla koll på.

Dock kunde jag ju påpeka att det absolut enklaste sättet att få tag i mig är att maila mig, inte kommentera på ett inlägg, för jag är som jag just uppdagade ytterst dålig på att kolla kommentarer här :( jag ska bättra mig, promise! Sen så borde jag kanske, bara för att jämna ut statistiken lite, kasta över en del intervjuförfrågningar åt annat håll också..? Det går helt fint att be mig om kontaktuppgifter, så kollar jag med mina andra häxvänner ifall nån skulle vara hugad på att bli intervjuad.

Nåja. Om man skulle komma igång med veckan så småningom.
//Holly