Det här är den första av de tre skördehögtiderna (följd av Mabon och Samhain), och den firas i månadsskiftet mellan juli och augusti (på norra halvklotet). Jag vet inte om jag ska tala om Lammas eller Lughnasadh, eftersom båda namnen används i wiccansk terminologi, men eftersom den har en stark keltisk tyngdpunkt i wicca tror jag att jag kommer använda Lughnasadh, för att nu välja en. Lammas är precis lika okej.
Lughnasadh är alltså ursprungligen en gaelisk skördehögtid, som har både en walesisk motsvarighet (Calan Awst) och en engelsk (Lammas). Som alla andra keltiska högtider är uttalet inte likadant som stavningen, och jag har hakat på den moderna irländska, som är ungefär "Lunása". Det är också så det uttalas i det hedniska bandet Omnias sång Lughnasadh.
Tydligen ska namnet Lughnasadh ha tillkommit ganska sent i nyhedniska kretsar, men det är i sig inte så förvånande för mig, då wicca är en mycket ung religion. Tidigare ska den ha gått under benämningen "August Eve" (Augusti-afton, ungefär). Lughnasadh har fått sitt namn från den keltiska solguden Lugh (som i sin tur uttalas "Loo"), som ärar sin fostermor Tailte's död vid den här tiden av året. Tailtu ska enligt myten ha dött av utmattning efter att ha svept de irländska vidderna och gjort dem redo för sådd. Lammas å sin sida fick sitt namn från det engelska "loaf-mass", då det var kutym att ta med sig en limpa gjord av nyskördade grödor till kyrkan.
Som med de andra skördehögtiderna är det vanligt med ordentliga festmåltider i firandet - man offrar och tackar för det som naturen och Gudarna ger, och skördar det man sått. Traditionellt ska man ha tänt bål på kullar och firat där, och en aspekt som bevarats in i det wiccanska firandet är att man förbereder majsbröd som man delar under ritualmåltiden, format att efterlikna Lugh.
Liksom under Beltane, sägs Lughnasadh vara en fin tid för handfästningar, och man utför med fördel välsignelser över hemmet och boskap under den här högtiden. Aska som tas från Lughnasadh-eldar sägs vara välsignande. Nu är också en bra tid att ta tillvara frön och kapslar från grödor och örter, att spara för nästa års skörd. Medan Mabon (som firas i september) är en mera stillsam högtid, är Lughnasadh en lättsam och festlig en. Nu är också tyngdpunkten mer lagd på spannmål, medan Mabon t.ex. kallas Äppelfesten.
Korrespondenser för Lughnasadh är t.ex. färgerna rött, guld och gul, eucalyptus och saffran, och passande ritualmat är förutom alla typer av bröd och frukter också bär, vilt, cider och annan skörd som du tycker passar.
Så kunde jag ju lägga in lite personliga kommentarer på slutet, eftersom jag vad jag kan minnas som sagt aldrig firat den här högtiden. Och det är lite ironiskt att jag ska fira spannmålsskörden under den tid då jag själv inte kan njuta av den, eftersom jag av medicinska orsaker går på en diet som inte inkluderar spannmål alls :P
Men kanske är det desto större orsak att uppmärksamma det. Att fasta är ju på sina sätt ett sätt att tacka, och när min dietperiod är slut uppskattar jag förhoppningsvis grödorna mera. Något majsbröd tänkte jag dock inte baka. Men efter att ha googlat "Lughnasadh altar" (gör det! vackra bilder!) tror jag att jag ska ta och göra en vacker krans till altaret, kanske gå ut och plocka lite vilda blommor och ris, och ställa fram altaret sådär "på jumala" (aj AJ så dåligt ordskämt). Det är redan en vecka efter högtidens datum så jag tror faktiskt inte jag tänker fira det desto mer, men jag ägnade en par tankar till Lugh under helgens svetthydderitual. Och så kanske jag drar min sedvanliga runa här nån kväll, för att helt enkelt pejla läget.
Källor:
http://en.wikipedia.org/wiki/Lughnasadh
http://en.wikipedia.org/wiki/Wheel_of_the_Year
http://en.wikipedia.org/wiki/Lammas
http://www.chalicecentre.net/lughnasadh.htm
http://wicca.com/celtic/akasha/lammas.htm
http://www.dimmornasdotter.se/2010/07/18/2860357-lammas-lughnasadh/
http://paganwiccan.about.com/od/lammas/a/AllAboutLammas.htm
Jepp. 3 högtider kvar i serien :) Nästa blir det Äppelfest!
//Holly
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar