"Ships"

Bloggarens kommentar: Det här är ett gammalt inlägg, räddat från den blogg jag förde före Häxa på Heltid. Och jag tog med det främst för att det har känslomässigt värde. Plus att där nu finns lite wiccaflum med.


- - -

Publicerad 31 juli, 2010 11:00 av alice

Det här blir off-topic, känner jag redan. Jag har funderat på att starta en ny blogg, som inte har nån viss ”inriktning” som den här, eller som mina många andra bloggar jag för. En som är ”bara jag”, med allt det jag är. Jag undrar bara om jag skulle klara av det; Klara av att visa alla de sidor jag har på ett och samma ställe. Jag tvivlar på det. Kanske nån gång.

Förhållanden.

Min semester, den sista veckan, slutar imorgon. Jag hade tänkt försöka hinna hem till hemhem också, men det blev inte av. Delvis för att jag inte hade tid, och delvis för att jag inte vill se min pappa.
Det är synd, tycker jag ibland, att vår relation är så fucked up. Vi har egentligen aldrig kommit överens, och jag skyller det med helt rent samvete helt och hållet på honom. Jag försöker undvika att tala skit om folk här, men jag känner få mänskor som är lika osympatiska som min far. Det är synd att jag ska behöva undvika att träffa resten av min familj pga. honom, men jag har gett upp hoppet om att det ska ändras. Man orkar bara gråta en viss mängd liter över en person, och till och med jag har en gräns på hur mycket Skit jag tål.

Släktförhållanden.

Jag fick träffa mommo här i veckan, och det var jättefint. Har inte sett henne sedan… jag minns inte ens när det var sist, kanske över ett år. Kanske två? Det var fint att se att hon mår bra. Det här är lite känsligt, för min sambos mormor gick bort här i veckan… och även om de inte var nära så var det första gången jag såg honom gråta. Jag vet aldrig hur jag ska hantera sådan sorg. För vad kan man göra, förutom att finnas där? För att nu ens toucha den här bloggens syfte så har jag ännu inte ”bestämt” mig om vad jag tror att händer efter döden, men jag tror att jag kanske inte riktigt är i samma linje som många andra wiccaner.
Träffade min moster i samma veva, och hon trodde på riktigt att jag var min lillasyster. Okej, det är ett tag sedan vi träffats också, men… det är ju inte något som jag tar illa upp av direkt, jag bara… äh.

Förhållandesyner.

Jag har, det senaste året, insett att jag har en annorlunda syn på förhållanden än vad de flesta andra har. Det är inget jag tänker gå in på här i större detalj, jag tänker bara sulka lite över det faktum att alla förväntar sig att alla andra ser på förhållanden på samma sätt. Jag har en massa huvudbry över det, och det är inte sådär jätteskoj direkt. Mitt vanliga sätt att reda ut saker på är att antingen göra ingenting och hoppas på det bästa, eller att dra i nödbromsen, hoppa av, och springa därifrån. Och nu känns det som om jag borde ha lärt mig något av tidigare misstag, och istället stanna uypp och försöka reda ut saker. Anstränga sig lite. Men sen tycker jag ju inte att ett förhållande ska behöva vara ansträngt…
(Läs inte in saker i det här ifall ni känner mig. Jag bara ventilerar ord.)

Självförhållandet.

Okej, det finns antagligen inte ens ett sånt ord, men jag använder det ändå.
Jag läste lite i Cunningham tidigare idag, och stötte då på hans tankar om wiccas egentliga enda grundpelare, det wiccanska rådet; ”An ye harm none, do as ye will”. Och hur det då innebär att man inte heller ska skada sig själv. Inte kroppsligt eller själsligt eller på något sätt. Det här är knepigt, för jag vet att jag inte skött det här bra, och jag försöker bättra mig. Försöker ta hand om mig själv bättre, känna efter och lyssna på min kropp efter vad den fått utstå de senaste åren, då jag verkligen slagit dövörat till. Och på den punkten går det bättre. Men på andra punkter… Jag vet vad det är som gnager, och det gör att jag känner mig instängd, och orolig, och jag distanserar mig alltmer till folk som jag borde kunna berätta saker för. No fun.

Himmel vilken bloggsoppa, och vilken massa trams, största delen inside-emoande. Nåja. Sånt ska man väl också få syssla med klockan 23 en lördagkväll.
Flyttandet gick för övrigt bra, och jag är galet avundsjuk på P&E's nya kämppä. Mina tomatplantor har fått 2 röda tomater, och imorgon ska jag på improgurka.

Peace Out
//Alice